Jag uppväcker härmed bloggonoid åter, slår från underläge och krossar förväntningarna på intet med min näve av ord, faller sedan mot marken, landar med ansiktet i leran; framför mig reser sig en enkel, gul och mot döden väntande maskros, som övergår i vitt och sprider sina spår med vinden innan den slutligen sjunker livlös ned till marken. Själv kommer jag inte långt i leran, men försöker förgäves få mina ord att nå Babylon, som sträcker sig mot himlen framför mig. Det jag istället ser, är hur den vänder mig ryggen.
Många lär människorna inte vara som saknat bloggen, men jag förväntar mig heller inget på den punkten. Inte längre. Det är som det alltid varit, men jag fortsätter, trots att få alls ser.
Härnäst dyker en The Darkness-recension upp från skuggorna, följt av något som ännu ej tagit form. Fortsättningsvis blir det inga nyhetsinlägg, utan endast åsikter, åsikter och mer åsikter. Tills jag tröttnat eller Babylon inte orkar mer och kapar linan. Det blir förhoppningsvis en mindre bergochdalbana dit.
Bloggonoid 
Trevligt att du är tillbaka. Jag tycker i alla fall om att läsa det du skriver, du skriver på ett sätt som får mig att vilja fortsätta läsa hela tiden. Så keep it up! ^_^
Det är sånt där som får en att vilja skriva mer. And I will.
Tack. 🙂
Grymt att du är igång med bloggandet igen och att du färdigställt ännu en bok.
Ser att du länkar till en av mina medstudenters bloggar, Smultron går samma utbildning som jag gör. Liten värld va?
Jo, kunde nästan gissa på det, men var inte säker. Och med Moneygram blir världen ännu mindre. 😉
Fan vad gött att du är tillbaka! Tycker du gör helt rätt i att bara fokusera på åsikter, de flesta bloggar tar ändå upp samma nyheter vilket leder till att det blir rätt enformigt att läsa samma nyhet gång på gång. Själv skriver jag nästan aldrig om nyheter så länge jag inte har något eget att inflika, och när jag väl gör det så är det efter att ha plockat ut de mest intresanta.
Precis som du säger, dessutom är ju subjektivitet det enda som räknas i slutändan för oss människor, för vi kan trots allt inte tänka på någon annan än oss själva. Allt utgår ifrån oss själva, och eftersom din blogg utgår ifrån dig och inte sådant vi redan läst överallt, är den också mycket mer intressant än många andra.